Jag har jobbat i 2 veckor. Jag delar klass med en som jobbar 75%. Vi har en 4:a ihop. Jag har matte, engelska och bild. Jag är också lärare i en 3:a i samma arbetslag. Jag har jobbat 1 vecka utan elever och 1 vecka med elever. Det är roligt, men det är jobbigt. Mötet med elever är bra men jag hinner inte planera. Mina kollegor, den andra i 4:an och den andra i 3:an, hinner jag aldrig prata med. Men vi måste prata…

Min familj tycker att jag jobbar jämt…

Vi är hemma och vi slappar, det är fortfarande semester. Jag plockar bär och fryser in. Egentligen har jag tid, så jag skulle kunna ställa mig och koka saft och sylt på en gång, men jag har inte riktigt lust. Vädret är eg. super för att vara inne, eftersom det är en vit matta över himlen. Men det är skönt att bara slappa också. Jag vet att på måndag börjar allvaret. På måndag kommer jag att börja inse vad jag har framför mig. Hade jag kunnat så hade jag nog börjat jobba, men jag vet inte vilka ämnen jag kommer att undervisa i eftersom den fördelningen inte blev klar innan jag slutade jobba 10 juni. Så, det är bara att vänta, ta det lugnt och försöka ta nästa vecka med ro.

Idag blir en lung dag och jag skall njuta av att bara ta det lugnt.

i en tid och på en plats där det inte finns några lärarjobb har jag 2,5 tjänster. nja, inte direkt då, eftersom jag tackat nej till 2 tjänster. jag är stolt och jag är glad.

en tjänst fick jag i princip över telefon, men det var en 50% tjänst och jag tackade genast nej eftersom jag hade annat på gång.

jag fick förlängt heltid på skolan jag jobbat i vår + att jag efter en intervju blev erbjuden en annan tjänst. två heltidstjänster alltså. efter noga övervägande valde jag att stanna kvar på skolan jag jobbade vid under våren.

jag är stolt och glad. självförtroendet när det gäller ansökningar och intervjuer ligger på topp just nu. jag har ett mål. jag har en skola som jag vill till. men jag ger det några år. jag samlar erfarenhet och jag samlar kraft. en dag kanske jag får ett jobb där.

Solen skiner och jag är ledig. Flickan är också ledig. Hon skall vara hos en kompis. Pojken är på dagis. Men det blir inte hela dagen.
Jag skall avverka några “viktiga saker” idag. Förutom att följa upp alla samtal jag ringde i måndags skall jag göra 2 saker som går lite emot varandra.
1) jag skall skriva på anställningskontrakt för jobb i höst. Jobb på samma skola som jag varit vid under våren.
2) jag skall på intervju på ett annat jobb. Denna lärartjänst låter mycket spännande men jag blir lite kluven. Man vet vad man har och man vet inte vad man får.

Idag är sista dagen på jobbet. Jag packar och avslutar arbete kring eleverna. Jag skriver till de lärare som kommer att möta eleverna nästa läsår. Jag gör utvärderingar av utflykter och utvärderingar av lektioner. Jag sorterar och avslutar. Det är sista dagen och jag har fått min avtackningsbukett. Den var rosa och vacker.

Ingen vet om jag kommer tillbaka i höst. Vill jag det? Det vet inte ens jag. Idag är sista dagen och på måndag börjar jag sommarjobba. När skall jag slippa sommarjobba och få vara lärare på riktigt? Jag vill ha sommarlov!

Jag har mörka ringar under ögonen och en stor ring runt magen. Ringar under ögonen för att jag är så trött och ring runt magen för att jag äter för mycket godis. När jag åker hem från jobbet är jag trött. Så trött att jag tror att jag kan somna bakom ratten… Jag köper gott godis, njuter och piggnar till. Men bara för stunden.

Jag är helt slut efter en arbetsdag, men det är tungt hemma också. Vi fixar köket och hallen samtidigt. Även fast målare hjälper oss är det rörigt och saker som vi måste fixa finns även om man har hantverkare hemma.

Idag har jag bokat fönsterputsning. 18 fönster orkar jag inte fixa själv och maken gillar det inte heller… Äntligen har jag också bokat klipptid. Mitt hår ser hemskt ut.

Men dagarna går och jag är glad och trivs även fast jag är trött och äter för mycket godis.

Efter att i 5 dagar varit medlem och haft användare på Lunar och efter att i 4 dagar ha haft kontakt med elever på MSN har jag lärt mig en hel del. Jag tolkar och frågar, dumma frågor ibland, men frågor som gör att de berättar för mig snarare än att jag utfrågar dem.

Idag var en tjej väldigt bekymrad över att en kompis till henne lagt ut bilder på sig själv i endast bh och trosor. Eftersom tjejerna inte fick respons från sina föräldrar bad de om hjälp av mig.

Idag har jag kikat på tros&bh-bilder på Lunar och fått telefonnummer till den aktuella tjejens mamma. Jag har ringt mamman och pratat med henne.

Är jag lärare eller är jag medmänniska? Jag kan inte skärma av och inte se denna bild av elevers vardag. Jag kan inte sluta bry mig. Jag måste försöka. Försöka att finnas där. Om de vill, så finns jag där. Om jag kan så hjälper jag.

Men var går gränsen? Jag vet att jag inte kan hjälpa alla. Men om jag hjälper några så kanske jag har gjort något?

Dagarna går och det känns som att man ofta skriver samma sak i bloggen. Typ. Först gjorde jag det och sedan gjorde jag det. Aldrig hinner jag surfa och hålla kontakt med mina nätvänner, än mindre hinner jag ringa dem som jag borde ringa.

Stora saker blandar sig med små saker. Jag älskar mitt jobb. Men inte kunde jag ana att jag så lätt skulle bli så känslomässigt engagerad i alla elever som på ett eller annat sätt tycker skolan är jobbig. Jag tänker då inte bara på de elever som som tycker skolan är jobbig för att de inte förstår. Jag tänker likväl på de elever som tycker skolan är tråkig för att allt är för lätt.

I vår “vanliga” skola skall man vara alldeles för “normal”. Men vad är normal? Varför skall alla elever läsa samma sak när alla individer är olika? Svaret är att det skulle vara ohållbart för en lärare att göra en lektion anpassad för 26 olika nivåer. Men det måste finnas något sätt. När skall skolan tänka om? När skall skolan klara av att möta de elever som faktiskt befinner sig i skolan just nu?

Idag har vi öppet hus i skolan. Både lärare och elever har fullt upp med att fixa i ordning.
Först har vi en vanlig skoladag, sedan har vi 2 timmars ledigt. I kväll öppnar vi dörrarna och jobbar i 2 timmar. För detta får vi hela morgondagen som kompensationsledigt. Nog för att dagen idag blir lång både för lärare och elever. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det är lyxigt att få en hel dag ledig. Härligt!

Solen skiner och våren har verkligen kommit till oss!!

Solen skiner, jag är glad. eleverna är glada. Jag har bara jobbat som lärare i 2 månader. Hur länge kommer jag att tycka att jag har världens bästa jobb? Idag har många lärare konferans. Därmed har vi många vikarier. De flesta vikarier är pensionärer. De har varit hemma på heltid i 1-2 år och sedan gett sig ut att vikariera i större eller mindre skala. Det kan bara betyda att de trivs och vill tillbaka till eleverna. Även om det är andra elever nu än de dessa pensionerade lärare haft, verkar de ändå uppskatta mötet. Mötet mellan vuxen och elev, mötet mellan lärare och elev.

Mitt arbetslag hade konferens igår. Vi hade 4 mycket kreativa timmar. Jag hoppas och tror att detta blir bra. Organsisationsförändringar är alltid mer eller mindre jobbiga.

Idag är en härlig fredag!

Måndagen var en tung dag. Den började kl 07.00 och slutade 20.15. Jag var på jobbet i drygt 13 timmar!
Vi hade konferens om nya organisationen. Jag tyckte det blev jättejobbigt. Stämningen var inte god. Många är besvikna och förstår inte hur nya organisationen skall ge dem mindre arbetsbelastning. Jag öppnade munnen inför mina drygt 40 kollegor flera gånger (eftersom jag inte kan hålla tyst) och talade om för dem att de har världens chans (jag vet fortfarande inte om jag får vara kvar i höst). Se ljuset i detta mörker.

På tisdagen var det jobbigt att gå till jobbet. Vad hade jag sagt? Några gav mig en kram (!) Någon pratade inte med mig.

Dagen idag började med att rektorn satt i personalrummet när jag kom in. Hon lade sin hand på min arm och sade “TACK!” Hon hade alltså gillat det jag sade i måndags (har ej träffat henne sedan dess…) Idag fick jag flera gånger chansen att berätta för några av mina kollegor vad jag menade och hur jag såg på det hela. I en grupp på färre lärare förstod de mig och frågade med intresse om jag kunde utveckla mitt resonemang. Jag blev stärkt och jag blev glad.

I morgon är det konferens för mitt arbetslag (ca 10 pers). Jag tror att jag då får ytterligare en chans att berätta vad jag menar.

Jag känner mig glad. Men det är inte lätt att vara nyutexaminerad och komma med förslag och vidga idéer. Många på skolan har jobbat där eller på andra ställen i 30 år, så de har ju redan provat allt…

- Men jag vet (precis som de innerst inne) att det alltid är nya barn och nya tider. Man kan inte ha provat allt, för alla barn, alla klasser och alla arbetslag är aldrig samma år från år…

… Min onsdagförmiddag med sexorna gick bra. Jag gick igenom Canada. Jag kommer absolut att göra det bättre en annan gång… men jag är ändå nöjd. Lektionen blev ok.

Min tjänst är sådan att jag har vissa fasta lektioner och vissa “rörliga lektioner”. Jag har planerad tid att gå parallellt med andra lärare för att vara extra resurs i deras klass. Ibland behövs vikarie och då går min resurstid åt att ha den klass som behöver vikarie. Idag var vikariedag. Jag var ingen bra lärare idag. Jag har migrän. En lärare med migärn är ingen bra lärare. Jag försökte verkligen, men det var svårt.

Nu är dagen slut och jag vill hem och sova. Mina egna barn är hos kompisar, så kanske hinner jag sova 1 timme innan familjen kommer hem. När de kommer hem vill jag vara en glad och positiv mamma. Jag vill äta gott och ha fredagsmys.

Jag fick en usel ingångslön. Den var så illa att jag sade till ordentligt. Bara i kommunen bredvid vet jag en nyexad lärare som fick 2900:- mer än mig i ingångslön. Den kommun jag jobbar i har sämre löner, jag vet det, men ändå! Även fast jag inte är nöjd, är jag ändå glad över att i april månad få 1400:- mer i lön. Jag har alltså lyckats förhandla till mig 1400:- mer i månaden. Jag är glad över lyftet, men tycker ändå att jag har en dålig lön…

I morgon skall jag vara vikarie hela förmiddagen i en klass som jag normalt bara har i Bild. Deras lärare gick igår igenom med mig vad vi skall göra.
“Först läser du lite i den här boken, sedan går du igenom Canada, vi har ju haft USA men i morgon skall vi gå över till Canada och då får du ta en genomgång. Efter rasten skall de arbeta med svenska och då är de så gott som självgående.”
-eh, genomgång… vad brukar du gå igenom då?
- Jag brukar berätta om landet, sedan får de läsa och svara på frågor. Vi använder den här boken, du kan ju ta dessa frågor om du vill, annars kan du göra egna.
- …jag skall alltså berätta lite om Canada…
- Ja, du kan ju se själv hur du vill lägga upp det… Här på tavlan finns målen för vad de skall kunna om varje land…
etc, etc…

Tjihoo! Jag älskar geografi och samhällskunskap, men jag är inte utbildad lärare i de ämnena och jag vet typ inget om Canada. Att de pratar franska vet jag och att det inte är lika många stater som i USA vet jag, men sen då? Haha. Gissa om jag har pluggat. Har nu suttit i 2 timmar och förberett Oh + presentation vid stora kartan. Skall bara fixa lite kartor och lite instuderingsuppgifter också… kommer att sitta hela natten.
Men hur f-n skall jag få det att låta som att jag kan allt och vet allt inför klassen?!?!!?!

Shit vad detta är kul och utmanande. Man lär sig något nytt varje dag och allt jag lär mig kan jag ha med mig och kunskapen kan jag använda i framtiden.
Nä, åter till jobbet.

Världens bästa måndag med världens bästa jobb. Så kan man sammanfatta dagen!
Det är de små sakerna som fyller mig med glädje. När jag är positiv och möts av positiva elever blir jag glad. Jag blir glad och eleverna blir glada, glädjen sprids, tas emot och ges åter.

Det värmer extra i hjärtat när de elever som har det svårt (i skolan eller hemma) ger mig ett leende. Ett sådant leende går djupt i mitt hjärta. Jag har sagt något som får dem att le i en annars ganska dyster vardag. När jag kan få några sekunder av deras tid och de ger mig ett leende eller på annat sätt ger mig respons, då blir jag glad. Det lyfter mig och jag orkar mer. Jag vill mer. Jag blir gladare. Eleverna ser min glädje och blir glada tillbaka.

Jag tänder också ett ljus för världens barn. Speciellt för dem som har det jobbigt. Men också för Engla, som i dagens mediaskri ingen kan ha missat.

Idag blev det en onsdag i gympasalen. Jag vikarierade först 2 långa lektioner eftersom gympaläraren behövde göra annat idag. Efter lunch var det min egen gympalektion med de ettor jag alltid har i gympa med på onsdagar.
Förmiddagen var trevlig och lärorik. Min tjänst fungerar så att jag 50% av min tid har egna lektioner och 50% är jag resurs i olika klasser som har andra lärare förutom mig. Eftersom jag är resurs 50% av min tid (=extra hjälp till klassen och läraren) kan jag hoppa in som vikarie på andra lektioner om läraren jag arbetar med anser att det är ok.

Min tjänst är både rörig och lärorik. Jag tycker att den är lite rörig eftersom jag har väldigt många elever i väldigt många olika ämnen. Plus att jag är tredje läraren på denna tjänst detta läsår och har därmed fått “ta över en hel del” och inte kunnat vara med och bestämma och tänka hur ämnen och elevers undervisning skall se ut. Det positiva är att barnen är trevliga, mina kollegor är trevliga och jag lär mig oerhört mycket varje dag. Denna röriga tjänst gör att jag lär mig massor, mycket mer än om jag hade haft en “egen klass”. Jag får ju på detta sätt möjlighet att kika in i många klassrum och jag får möjlighet att träffa många lärare “in action”.

I morgon är en ny dag!

Idag var bästa måndagen någonsin! Med tanke på att idag var första dagen efter påsklovet, hade det kunna vara katastrof. Första dagen efter sportlovet var snudd på katastrof… men jag är så glad för idag. Mina måndagar är väldigt stressiga och brukar ge mig huvudvärk bara för att jag inte hinner tänka klart mellan mina lektioner. Men idag hade jag flyt och allt gick bra. Jag är glad!

Jag har haft en sådan bra dag idag.
Min planering sprack, men jag lyckades fixa till det. Barnen kan vara besvärliga men de är ändå så söta. Mina kollegor kan å ena sidan vara så gnälliga över sin situation men å andra sidan så trevliga mot mig. Jag är glad hela dagarna, går som på moln. Att jag idag fick flera komplimanger gjorde ju inte saken värre.
Flera av mina kollegor kommenterade mitt klädval och till och med min make up! Jag tackade och sög i mig. Inte ofta man får så många komplimanger!

Jag gillar att klä mig i annat än jeans även fast jag också tycker jeans är bekvämt och ytterst praktiskt. Som lärare behöver man fickor och det är något som funkar bra med jeans. Jeans är dessutom tåliga och varma och klarar både rastvakter och kladdiga bildlektioner. Jag försöker dock att välja annat än jeans, jag har gärna kjol eller klänning.

I påsk blir det varken det ena eller det andra. Jag byter allt mot mysbyxor och skidkläder. I påsk blir det snö, natur och familjen.
GLAD PÅSK!

Det tar upp till 8 veckor för min högskola att få ut ett examensbevis, men hallå?! Hur svårt kan det va?

Jag ringde efter två veckor för att fråga om de saknade något eftersom jag inte fått mitt examensbevis ännu.
- vår handläggninigstid är max 8 veckor.
- VA! 8 veckor?
- ja, vi har faktiskt 250-300 ansökningar som vi måste gå genom.
- men, min lön är ju beroende av mitt examensbevis…
- Tyvärr, det är lika för alla.

Jag ringde igår, tro att jag blev lite sur… Jag var ändå vänlig och tackade för besväret. Den snälla administratören var i alla fall vänlig nog att kontrollera att de hade alla nödvändiga uppgifter, så att mitt ärende inte skulle dröja extra länge.

Jag fattar inget, Med alla register som finns idag. Alla har ju koll på allt.
Det tar mig 2 sekunder att printa en utskrift av de kurser jag har avklarade. Hur svårt kan det då vara att skriva ut ett examensbevis?!?!?!?

Maken gjorde en jämförelse. De postade igår ett utskick genom hans jobb till 600 personer. Det tog 2 timmar för 2 personer.

Jag blir så matt.
Men att få ut ett examensbevis

I nattfick jag 9 timmars sömn. Jag behövde det! Detvar första gången på 2 veckor som jag inte jobbade hemma på kvällen. Jag gick och lade mig straxt efter att barnen hade somnat. Jag är piggare idag och ser fram emot alla möten med alla mina trevliga elever.

Att plugga och att jobba det är verkligen två helt skilda saker. Jag har inte kommit in i allt ännu och tiden räcker inte till något.

Barnen blir hämtade sent, får middag sent, blir nattade sent. Sedan jobbar jag på kvällen och egentid är lika med noll. Här hemma har vi den fördelningen att maken städar och fixar disken, jag fixar tvätten. Matlagningen delar vi på. Jag hinner inte med min del i detta “avtal”… Jag har tvättat, men inte tagit hand om den rena tvätten. Nu finns här ett tvättberg - men icke av skitig tvätt - det är av ren tvätt.

Som extra krydda har jag kvar mitt extrajobb 8-16 på lördagar, men tack och lov är det bara 2 lördagar kvar nu, för jag fixar inte detta.

Jag hoppas att jag snart hittar en rytm som passar mig.

Har man sagt A får man säga B, heter det. Ibland försöker jag utestänga verkligehet från bloggen och bara skriva personliga saker utan att vara privat. Man kan vara privat och personlig eller privat utan att vara personlig. Jag tror att jag är personlig eftersom jag har många tankar, men jag tror att jag utestänger mitt privatliv.

Detta gör dock att man inte alltid skriver allt om allt. I detta fall gäller det mitt förra inläggs “dagens minus”. Den Tatuerade Mamman har så rätt i det hon skriver. Men i detta fall och i princip alla andra (för personalen kända) fall, är många olika instanser redan inkopplade. Vår skola har ett bra samarbete med både ledningsgruppen, skolsköterska, psykolog, kurator och socialen. Men även om samarbetet är bra så blir det inte alltid den bästa lösningen för barnen, tyvärr.

Efter att i en vecka gått parallellt med en lärare tog jag några egna lektioner veckan efter, men jag gick efter den andra lärarens planering. Mycket intryck, mycket nytt, men ack så roligt! I skolans värld finns det sportlov och efter två veckor på nya jobbet fick även jag sportlov. Vilken lyx och vilken mjukstart jag fick!

Idag var första dagen med egna klasser och egen planering. Jag är helt slut. Det har varit en fantastisk dag! Jag är glad över alla möten, både med alla lärare och med alla elever, alla har de sina egenheter och trevligheter.

Det blir inte lätt, det blir tufft. Jag är stolt och glad över mitt jobb, jag stortrivs och jag kommer att lära mig massor.

Dagens tips: När man fått nytt jobb. Gör upp om lön, fixa anställningskontrakt och skattesedel men glöm för guds skull inte att ange ditt kontonummer. Det är skitjobbigt att få en sån där bankavi - då måste man ju till banken och banken är normalt stängd när skolan slutar…

Dagens plus: att ha jobbat två veckor av tre men fått betalt för tre.
Dagens minus: Att ännu en dag förstå att en elev har det svårt och har befunnit sig i en hemmiljö som inget barn borde få uppleva.

Lite knasigt att ha sportlov efter att bara ha jobbat 2 veckor. Knasigt också att få en lön där ingen semester var avdragen. Vad som verkligen är knasigt är att jag borde ha planerat mer under självaste lovet. Min plan var att grovplandera resten av terminen för 4 av mina klasser och ha ideér till 3 andra klasser som inte kräver lika mycket planering. 1 grovplanering är helt klar… och några av ideérna har formats, men jag har mycket kvar. Dags att jobba!